Jag sitter och söker på mina mediciner jag har vad överdoseringen är och vad som händer om man överdoserar. För att se om det är dödligt. Så ja, jag har grava självmordstankar. Men det är ingen idé att söka akut psyk här i landstinget. Dom gör ingenting ändå. Jag sökte tidigare i år, men dom skickade hem mig med tabletter trots jag hade skälvmordstankar då men jag hade inga planer. Kanske därför dom skickade hem mig. Jag har väl inga egentliga planer nu heller. Eller jag vet inte. Ibland har jag det, ibland inte. Jag är nog mest för feg för att göra det. För jag är rädd för vad som händer om jag misslyckas tror jag. Eller om det gör ont. 

För 17 dagar självskadade jag igen, efter att ha varit fri sen i november. Jag fick en impuls efter att jag hade kraftig ångest. Sen dess har jag hållt mig fri. Men varje dag är en kamp just nu. 

Ska man lägga på en skala hur jag mår mellan 0-5 ligger det på en 4a just nu, kanske 4,5. Brukar annars ligga runt omkring 1-2,5. Ibland 3 på mina sämre dagar. Så det säger ju hur illa det är just nu. 

Känns bara skit just nu. Inte ens med lugnande blir det bättre. Lite bättre när jag gör lite annat, men bara för stunden. Men trots det smyger sig skiten på efter en stund och den ligger ändå där i bakhuvudet hela tiden.